Efter att ha spenderat sen sista dagen på långhelgen med ett tidigt besök på gymmet och ett par tre timmar som barnvakt förtjänar jag att krypa upp i en av husets skönaste fåtöljer och se på film i väntan på mat.

När man glider ur sängen en söndag för att åka till gymmet efter lite müsli så känner man sig ganska bra med sig själv. Lite sådär New age "hej, här är jag. Jag dricker vitamindrycker för att slippa ha dåligt samvete över att jag tar hissen istället för trapporna. Ja, hejhej." Hyckleri till trots, jag skulle till gymmet. Och till gymmet kom jag.

Den där känslan av duktighet hängde kvar som en sol ovanför mitt huvud, tills jag började svettas som en häst på den där trappmaskinen. Och bredvid står en sådan där snygg tjej i hästsvans som stod där när jag kom, kör ungefär lika hårt och som inte har minsta antydan till svett vid hårfästet. Jaha. Åkej. Hej på dig. Tar du trapporna eller hissen? Ta nu inte illa upp om du är välsignad och är en sådan tjej. Men jag hatar dig.

Äsch. Låter det inte påverka min egen lilla seger. Även fast jag fick en betungande huvudvärk.
Jacob stampade just in genom dörren. Nu blir söndagen ännu bättre.