Jag ändrade rubriken lite grann. Jag vill inte skriva om min första kärlek, inte för att det är jobbigt och så att skriva om, utan mest för att jag inte vill dela med mig. Mahah.

Jacob är min första pojkvän och, for the record, andra kärlek. Han är underbar, men så mycket har ni nog fattat redan. Ingen har någonsin känt för mig så som han gör och jag har aldrig älskat någon så myclet. Hur pass mycket han betyder för mig har nog ingen missat. Så istället får ni veta hur vi blev tillsammans, en mindre känd historia...

I korta drag träffades vi i ett av skolans många fula klassrum. I x antal månader, två gånger i veckan, spanade vi på varandra samtidigt som vi tänkte att det inte var värt att ens försöka. Plus att det var en del annat i vägen. Livet. Jacob verkade vara en så himla rolig, skön, självsäker kille. En sådan som jag alltid önskar mig lite men sedan tänker att jag aldrig kan få och börjar sedan gilla någon nästan lika bra och så håller det inte. You know the story.

Förra julen skrev han i sin facebookstatus och efterfrågade lite ny, schysst musik att lyssna på. Så jag länkande till lite Shout Out Louds och bad till gud att han skulle tycka att det var bra grejer. Vilket han gjorde. Så vi började prata oftare. Och när Shout Out Louds släppte sin senaste skiva Walls där någon gång i februari så pratade vi om hur bra den var och jag nämnde att ingen ville följa med mig på deras konsert den 18 april. Lucky for me så ville Jacob det.

Ett par veckor innan pratade vi om helgplaner och jag skulle på fest hos Fanny. Tänkte att det kunde vara roligt att lära känna honom lite bättre och ses åtminstone en gång utanför skolan innan konserten som vi bokat biljetter till. Så jag tog med honom till Fanny och haha, ni vet ju hur den kvällen slutade.

Trots det hade vi vår första "date" en vecka senare, på Skansen. Och sedan var det påsklov, jag åkte till Gotland som vanligt och Jacob sa att han ville hälsa på för att han skulle sakna mig annars. Jag brukar vara så himla försiktig med sådant och aldrig tro på det när killar säger så. Men jag trodde nog att han var värd risken så ett par dagar senare kom han dit och kysste mig i ankomsthallen.

Och när vi väl stod framför scenen på Kägelbanan med ett av Sveriges mest brilljanta band i fullt ös så tog jag min telefon och smsade honom och frågade om han ville bli tillsammans med mig. Efteråt kysste vi varandra i Klevgränd på Söder, åkte hem, bytte relationsstatus på facebook och han har varit min varje dag sedan dess.

Jacob får mig att skratta så himla himla mycket. Det finns få människor som jag litar så mycket på som han. Och jag vet att han tycker om mig även om jag gör någonting dumt eller har ful-dag or what have you. Hela hösten har han varit en riktig stöttepelare för mig och ända sedan han gav mig en luftballongsfärd när jag fyllde arton och vi varit tillsammans i drygt en månad har jag hoppats att vi ska hålla länge länge länge.

Så nu vet ni det också.