Ögonblicket när ballongen lyfte från marken. Det var overkligt. Det var precis som jag drömt att det skulle kännas, samtidigt som det var tusen gånger bättre. Det var obeskrivligt, det kändes inte alls men det kändes i hela kroppen. Ballongen lyfte ljudlöst från marken och började segla uppåt. Inte sväva, segla.

Jag kunde inte sluta gråta, försökte febrilt att låta bli, se till att ingen såg. Det var så overkligt och efter att vi landat, när allting hade sjunkit in insåg jag att det är så lycka känns. Precis så.