Min egen lilla knarkarkvart, som mamma säger, och en Dagens; lila strumpbyxor från NKs strumpaffär, älskade skinnjacka från Jofama och svart klänning från HM. Barasånivet.

Skall börja med att erkänna en sak. Hrm.. Jag har alltid trott att Röyksopp varit något slags skämt. Ni vet, något musikalisk skämt projekt mellan några svenska femtonåringar eller liknande. För kom igen? Röyksopp?
Så slår jag upp tidningen idag på bussen mot min mans hemland, Brottby (halvvägs till Norrtälje, det finns ICA och ett biliotek (i samma byggnad)). Och vad ser jag? Röyksopp är en norsk musikduo. Som släppt, inte tre, utan FEM skivor. Jaha. Där fick jag alltså en försenad aha-upplevelse; Röyksopp är inte ett musikaliskt skämt. Vad bra!

Med fyra timmars sömn på nacken ligger jag nu här, bortrest till Brottby, det händer alltför sällan. Jacob och jag firar fem månader imorgon men ikväll blir det nog bara teve och sömn.